Smudge-rökelse

En smudge-sticka är en cigarrliknande bunt torkade örter som används som rökelse för att rena utrymmen, personer eller föremål. Ordet smudge (uttalas smadsch) är engelska och betyder fläck, att fläcka.

Den vanligaste sortens smudge är buntarna av vit salvia, som man kan hitta i alla alternativa/esoteriska butiker. Vit salvia (sage, white sage på engelska) är just det man automatiskt förknippar med att smudgea eller att rena med rökelse. Därför säger man ofta också att man renar med salvia, även om det också går jättebra att använda andra örter och växter till rökelsebuntar. Lavendel, rosmarin, gråbo och cypressväxter är några exempel, men det går att använda nästan vad som helst. En del väver in rosenblad, eukalyptus eller apelsinskivor när de tillverkar sina smudgesticks, medan andra går helt sonika ut i naturen, plockar en bukett ängsblommor och gör rökelse av den.

Eftersom allting är vibration så påverkar allting allting. Olika växter har olika vibration och olika egenskaper. Olika växters dofter påverkar oss olika och när man använder växter som rökelse har röken varierande egenskaper. Det här inlägget handlar främst om vit salvia, som ju är den rökelsen som är vanligast.

Salvisamudge har som uppgift att höja vibrationerna och rena bort tunga energier av olika slag. Den används ofta inför ritualer, ceremonier, sittningar och kortläggningar för att mota bort negativitet och rena utrymme och föremål som ska användas. Man kan med fördel rena personer och hem med salvia efter sjukdomar, gräl och andra jobbiga situationer.

En gång renade jag hemma hos min syster medan hon var ute med barnen och när hon kom hem så tyckte hon att det kändes så nystädat och luftigt. Och ja, lite så kan man se det. Att med rökelsen så städar man, men istället för synligt smuts så är det smutsig energi som man tar bort.

Hur exakt gör man då?

Precis som med vanlig städning av hemmet, så har alla sina egna sätt att rena med salviarökelse. Och precis som med vanlig städning, så kan alla göra det om man bara vill.

En del vill göra en ceremoni av det hela. De vill kalla in änglar, guider, förfäder eller uppstigna mästare för att hjälpa till med reningen. De vill göra allting systematiskt och symboliskt, de vill säga eller tänka särskilda ord eller meningar medan de renar, vilket är helt okej och jättevackert. Om det känns rätt att göra så, så bör man göra så.

Jag är en sån som gärna inte vill hålla mig till någon annans regler och ritualer, utan jag vill göra på mitt sätt. Jag anser att i allt man gör inom andlighet och ritualer (och kanske i livet i allmänhet!) så är det avsikten som är det väsentliga. Ord, rörelser och tillvägagångssätt är mindre viktiga, så länge avsikten är tydlig. Jag anser snarare att om man fokuserar på att behöva komma ihåg specifika saker som ord, fraser eller ordningsföljd, så för man in motstånd i sin ritual och det riskerar att bli ett hinder.

Jag anser också att en specifik inbjudan till hjälpande entiteter inte alltid är nödvändig, universum vet ju redan vad jag avser och mina guider vet att jag ber om hjälp fast jag inte sätter ord på det. Jag går på känsla. Ibland behöver jag uttryckligen fråga om hjälp, oftast inte.

Ofta nämns det i smudgingsammanhang att man måste öppna fönstren för att röken ska kunna föra ut de tunga energierna, men jag tycker inte att det heller stämmer. Energier och icke fysiska väsen av olika slag är multidimensionella. De kan försvinna utan att vi i den fysiska världen ger dem en fysisk väg ut. Där går jag också på känsla, med tillägg av vilken typ av rening jag gör. Kör jag en storstädning, så öppnar jag alla fönster för att vädra ut ordentligt. Renar jag ett rum, en person eller ett föremål och det inte känns nödvändigt att öppna fönster, så gör jag inte det.

När man ska rena med rökelse, så väljer man först om man vill tända hela “cigarren” eller om man vill ta loss ett blad och bara tända den. Båda har samma effekt och salvian har en tendens att ryka exakt så mycket som det behövs rök, oavsett om man tänder hela bunten eller inte.

Ha en eldfast behållare till hands så att glöd inte ramlar på antändliga saker. Det finns fina snäckskal att köpa om man vill, men det går precis lika bra med ett askfat, en vanlig mugg eller annan lämplig behållare. Jag har en liten keramikkruka som jag hittade på loppis för många år sedan. Den håller jag under och askar i, och förvarar stickan i när den inte används.

Öppna fönstret innan salvian tänds, om du känner för det. Låt stickan brinna en stund innan lågan blåses ut så att den glöder – lite som en cigarr. Ha sedan för avsikt att rena bort alla energier som inte längre behövs, som inte är välkomna och som inte hör hemma där. För runt salviabunten på det sätt som känns bra, runt om i hela utrymmet och låt de oönskade energierna försvinna med röken. Vissa vill använda en fjäder att vifta runt röken med, men det är inte alls nödvändigt.

När det känns färdigt, så är det färdigt. Det går bra att be om universums hjälp i renandet och det går bra att tacka efteråt.

Man kan, om man vill, göra smudgeandet till en hel ceremoni. Det finns de som tycker att man ska göra det för att visa vördnad och lämplig nivå av tacksamhet. Men universum och andlighet och andliga ritualer måste faktiskt inte tas på så stort allvar. Gör en ceremoni om det känns rätt och för att du vill ha roligt. Det höjer vibrationerna enormt mycket. Man ska alltid vara respektfull mot alla, vare sig det är fysiska eller icke-fysiska varelser det rör sig om. Men man måste göra det märkvärdigare än det behöver vara.

Lycka till med rökelsen och renandet.