Claircognizance

I förra inlägget om hur kommunikation med andra sidan kan ske, berättade jag om clairsentience, som ju är mitt sätt att ta emot kommunikation från universum. I det här inlägget ska jag berätta om claircognizance.

claircognizance, eller klarvetande, är en medial förmåga som innebär att man bara vet. För mig är det här också ett kommunikationssätt, och jag har ofta uppfattningen att det här vetandet överförs från guiderna på samma sätt som vilken annan kommunikation som helst. Istället för att visa bilder eller tala i ord, så sker kommunikationen genom direktöverföring av vetande.

Den som är claircognizant vet hur saker ligger till utan att egentligen ha haft en “väg” till informationen. Det är lite knepigt och ofta ganska frustrerande, speciellt om man ska förklara något.

Till skillnad från att vara clairsentient, där man ju vet att informationen kom för att det exempelvis pirrade i armarna, det var lite tungt att andas och det kändes stressigt, så finns det ingen sån tydlig orsak till vetandet. Den bara är där.

Jag är primärt clairsentient och sekundärt claircognizant. Åtminstone är det i den ordningen jag föredrar att betrakta det. (Min guide flikade in med frågan: Säkert att det inte är för att du inte kan uttala claircognizant? Kanske. Jag erkänner ingenting.) Generellt är det på de här två sätten jag uppfattar kommunikationen från universum. Jag känner och jag vet.

När jag kanaliserar och/eller lägger kort så är detta vetande ofta jättetydligt. Jag behöver egentligen inte korten, för vetskapen finns där ändå och vill komma ut i skrift.

Gällande just kanaliseringar, så kunde jag inte riktigt förstå hur allting fungerade förrän jag fick just den där överföringen förklarat för mig. Överföringen av vetandet. En klarvetande person upplever ofta att den får “downloads”. Som en zipfil med information som plötsligt bara finns där.

Den liknelsen jag fick förklarat, var en med lite äldre teknologi. Det var när jag började få lite mer flyt på mina kortläggningar och saker gick så snabbt att jag inte hann med att skriva allt. Det fanns så mycket information på en gång att jag riskerade att missa saker. Jag lyssnade på en kanalisering som förklarade att ofta när man kanaliserar så är inte informationen linjär – för att andra sidan och de högre dimensionerna är inte linjära. Man får inte ett ord eller en bokstav i taget, utan man får hela allt i en enda klump. På samma sätt som om en skrivmaskin skulle vara trasig. Man skriver bokstav efter bokstav, men istället för att mataren går ett steg framåt för varje bokstav, så hamras varje bokstav på samma ställe. Det är fortfarande samma information som kommer, men istället för att ha bokstav efter bokstav och ord efter ord, så är det bara en enda klump av bläck. En claircognizant person får den där klumpen och vet hela historien.