Smyckestillverkning och försäljning
Det var en oväntad och intressant väg livet slank in på tidigare i år, i april tror jag att det var. Ett inköp av pärlarmband någon vecka tidigare var startskottet och jag rycktes med. Plötsligt befann jag mig i en dimension där tid inte existerade, totalt uppslukad av det intensiva skaparbegäret.
Blygsamt förvånad och i hemlighet lite förundrad var jag. Aldrig i hela mitt liv har jag haft något intresse för att varken tillverka eller bära smycken. Men, precis som med att använda smink, har jag periodvis gjort några tappra försök att vänja mig vid att bära bling med någorlunda regelbundenhet – det har aldrig fungerat. Förrän jag hade famnen full av pärlor och huvudet fullt av idéer.
Från början tänkte jag bara köpa lite pärlor och göra några armband för eget bruk. Jag upptäckte raskt att det är lite smått omöjligt att shoppa bara lite pärlor. Det blir gärna tre-fyra-åtta olika strängar och lite hängen och tillbehör och varianter – ja, det drar iväg.
Plötsligt hade jag alltså en liten hobbyverksamhet med mina armband, och har under sommaren spenderat ganska mycket tid med att läsa kryptiska texter på internet om hur det egentligen fungerar med skatter och egenavgifter när det kommer till hobbyverksamhet. (Om någon kan upplysa mig om det på helt vanlig svenska, i termer som gemene kvinna förstår, så vore det guld!)
Det dröjde inte alls länge förrän jag övergav min plan om att endast tillverka armband, inga andra smycken. Armbanden blev till enkla halsband, gjorda av läderband och färdiga berlocker, som sedan gled över till makraméhalsband.
Tre stycken örhängen har jag också gjort. Och numera leker jag lite med metalltråd och hur den kan fås att samarbeta runt en vacker cabochon.
Under alla de år jag har intresserat mig för stenar och kristaller, så har jag ofta beundrat de halsband som folk knyter. Och varje gång har jag tänkt att det inte är något för mig, för jag sysslar varken med smycken eller tillverkningen av dem. Tänk vad våra tankar kan begränsa oss.
Att knyta makramé är en underbar konst. Och när jag lärde mig det, var det mer som att komma ihåg än att lära något nytt. Som att jag bara behövde en liten påminnelse om hur jag redan kunde det. Det var en märklig känsla. Som att komma hem. Som att veta att jag inte är ensam, utan har stöd som leder mig rätt hela tiden.
Jag jobbar mest med stenpärlor, men en del akryl- och träpärlor och någon glaspärla finns också. Jag försöker så långt som möjligt välja rostfritt stål för de metalldelar som används, men i vissa fall är det lite oklart.
De trådar jag använder till halsbanden varierar mellan hampa, bomull, satin, nylon och polyester. Jag har också använt vanligt steksnöre, vad det nu är för material.
Idéerna för nya smycken flödar hela tiden, så jag kan inte se att jag slutar med detta någonsin. Att hålla på med det här gör mig så lycklig. Jag mår så bra av det. På riktigt. Min familj får vackert räkna med att få smycken i födelsedagspresent så länge jag lever.
Släkt och vänner, och vänners vänner, har köpt mina smycken. Jag har till och med skapat en Etsy-shop, för att de vänner som är bosatta utomlands ska kunna handla. Det går givetvis också bra att vara bosatt i Sverige och handla via shopen.
Det mesta jag gör är efter personliga önskemål. Ibland vill man ha en särskild färg eller en specifik sten. Men de allra flesta vill ha ett smycke baserat på stenars egenskaper. beställningarna kommer ofta i form av frågor som ‘Kan du göra nåt som hjälper mig slappna av?’ eller påståenden som ‘Jag behöver lära mig att sätta gränser’. Eller som nu senast ‘Finns det nån pärla som ger mera fisk när man fiskar?’
Magnolia Blue är lite arbetsnamnet på min lilla hobbyverksamhet. För att magnolia är den vackraste blomman och blå för att det var mycket tankar om blå måne just då. Så egentligen är det Magnolia Blå, fast på utländska.
Jag vet dock inte om jag vill ha det så längre. Nu när jag kan släppa på skammen för att hålla på med smycken (fråga inte, jag tror inte att jag kan förklara det utan tankeöverföring), så tror jag att jag vill ha mina skapelser under eget namn.
Här följer bilder på några av mina skapelser.
24 Comments
sofia lissmyr
Åh jag verkligen älskade smycket som var svarta och gröna, så fina 🙂
Kirsi
Den med mossagat? Den är vacker. 🙂
Lillan Kind
Åh vilka fina smycken du gör! Det är härligt när kreativiteten flödar
Kirsi
Tack. 🙂
Lexochlogan
Vad kul med egentillverkning, roligt att SU får sålt en hel del
Elisabeth Andersson
Älskar pyssel. Gör själv smycken 🙂
Nilla
Såå fina smycken!
Kirsi
Tack. 🙂
torres
Men ååh så fint, så rolig hobby <3
Kirsi
Tack. 🙂
Cissi
Så fina smycken
Viktor Högnäs
Verkligen fina smycken måste jag säga! 🙂 Bild nr 5, det färgglada! (y) 🙂 Det var fint!
Kirsi
Tack. 🙂 Den färgglada är till salu, du vet. 😀
Ulrika
Jättefina smycken!
Emma
åh så fina smycken
Liw
Så himla häftigt, att du hittat något som du bara älskar, fast du inte visste att den vägen fanns. Och vilka fina smycken! Att du kände dig hemma och nästan redan kunde när du testade en teknik är ju coolt
Kirsi
Ja, visst är det häftigt. Det ger lite mer tyngd och mening till det hela, tycker jag.
yasmine mamma till dennis och angelina
åh så fina smycken du tillverkar.
du är ju jätte duktig
Bella Benjaminsson
Vad fina smycken
Michaela Lejonberg
Wow va läckra! Och du har bara hållit på ett litet tag?
Såå fina saker!!
Ska kika in din shop med;)
Kirsi
Tack. Ja, runt 4 månader har jag sysslat med smycken. Det känns som att jag alltid har gjort det dock. 🙂
Rebecka
Åh så fina, vad tar du för ett armband respektive halsband? Får man lägga en beställning?
Kirsi
Tack. 🙂 Man får absolut lägga en beställning! Jag har skickat ett mail till dig. Om du inte har fått det, hör av dig till tarot@kirsi.se.
- E
Wow, så tjusiga smycken du har skapat Det är så intressant när en fastnar för sina nyare intressen
Det där med skatter och avgifter förstår jag mig inte heller på, reglerna är så luddiga och jobbiga att läsa.