Offerkofta som offerkofta

Jag läste Martins inlägg om hur han och hans kollegor inte kan göra annat än att gilla läget.

Här är min kommentar avseende inlägget, skrivet i stundens hetta, så det är kanske inte så välformulerat. Men här är kommentaren:

Det är en bra text om hur en bra ledare ska och inte ska vara. Och visst sammanställer den så fint de känslor och tankar många har, både inom och utom polisyrket.

Jag kan dock inte låta bli att haka upp mig på två små detaljer här; att Martin och hans kollegor inte skulle ha någon som helst makt över sina egna val och handlingar. De tillhör någon annan, någon utomstående som inte bryr sig. Dessutom kan de inte göra något åt det faktum att allt ansvar ligger i någon annans händer, de får bara gilla läget.

Den här sortens inställning är både felaktig och farlig. Det är exakt såhär allt skit som pågår i världen kan fortsätta. När de som ser problemen väljer att stå och titta på, har inställningen att allting är någon annans ansvar och en själv inte kan göra ett dugg för att påverka. Och visst är vi alla skyldiga till den här sortens tankebanor. Om den inte är konstant, så är den åtminstone sporadisk hos oss alla.

Martin här har en mycket välkamouflerad offerkofta på sig. Den är inte lika synlig som den vanliga offerkoftan, vars gnällighet hörs högt och tydligt. Men det är en offerkofta likväl, när man anser sig vara helt under någon annans makt och inflytande.

Vi har alla ansvaret över våra egna handlingar och vi har alla valmöjligheter. Alltid, alltid. De kanske inte är de valen vi önskade att vi hade, vägen vi behöver gå kanske är mycket besvärligare än vi vill, men det finns alltid val att göra och det är alltid vårt eget ansvar vilka val vi gör.

Vi har absolut möjligheten att välja att ge upp och “gilla läget”, om vi så vill. Men då ska vi också vara medvetna om att vi har gjort det valet, ingen annan. Vi kan ibland ha svårt att se vilka valmöjligheter som finns, men jag kan garantera att det aldrig är rätt mot någon att välja att stanna kvar i en situation som känns fel.

Vi kan alla påverka den här världen. Vi vet alla att samhället är ganska sjukt i sig och så länge vi tror att ingen enskild individ kan påverka något, så kommer det heller inte att komma någon läkning.

Vi kan alla göra vårt, vi kan alla slåss för att göra vårt egna och andras liv bättre. Nej, det är ingen som förväntar sig att någon ska egenhändigt förändra allting så att alla plötsligt mår bra och kan leva utan rädsla. Men vi kan alla göra något.

Jag, till exempel, slåss genom att vägra ringa till ställen. Jag gjorde valet att inte acceptera den särbehandling, som det faktiskt är, att behöva ringa överallt hela tiden när man lika gärna kan skicka e-post. Det här är bara ett av alla sätt jag väljer att förändra världen, ett sätt som hjälper både mig och andra. Vilka val gör du, för att förändra världen?

Ingen av oss behöver sitta tillbaka och titta på när livet för allmänheten blir sämre och sämre. Vi kan alla göra något. Och speciellt viktigt är det för myndighetspersoner, som faktiskt är i position att göra stor skillnad med sina val, att inte bara sitta och tycka att man får gilla läget.