Nattbroccoli

Min tidiga sänggång igår resulterade i två timmars sömn och sedan var jag klarvaken. Hungrig och slö i huvudet. Orkade inte riktigt gå upp ur sängen, så jag låg kvar och scrollade i mina flöden. Folk har gift sig, folk har dött och rasisterna verkar ha vaknat ur sina gömmor och sprider skräp igen. Bättre underhållning än det fanns inte att få, såhär mitt emellan dag 1 och dag 2.

Efter midnatt smög jag till kylen och tuggade i mig lite broccoli. Med lite skam i hjärtat, som om det vore helt jättefel att stå i skenet av kylskåpsljuset och knapra broccoli. Innan jag började med hela projektet var jag helt på det klara med att jag inte vet exakt hur det här ska gå till. Jag visste inte hur kroppen reagerar och hur jag mår. Jag var helt beredd på att justera saker om det kändes att det behövdes.

Det visade sig att det behövdes justeringar. Jag kände för att lägga till ett ägg och lite ost i gårdagens sallad, så jag gjorde det trots att animaliska produkter ska vara uteslutna. Den resterande lilla ostbiten hade jag tänkt lägga i salladen idag, men jag glömde det. Jag har behövt lägga till både frukt och bär, fast det inte alls ingår i programmet. Jag gör inte exakt som instruktionerna säger och jag har inga planer på att ha skuldkänslor för det. Inte heller för nattbroccolin.

Dagens vägning visade 90,4 kg. Ganska uppmuntrande med -600 gram. Imorse mådde jag inte bra dock. Jag hade frossa och kände mig allmänt sjuk. Både musklerna och skelettet gjorde ont, så där som det gör när en har influensa. Jag orkade inte med någon morgonyoga och var jobbigt att äta frukost. Så snart frukosten var avklarad gick jag och la mig igen. Vaknade till vid något tillfälle och det var nästan som att jag kände hur blodet for fram i ådrorna. Jag hann tänka att det var som om avokado-/limeröran jag åt till frukost flödade fram och tryckte bort allt gammalt skit som flyter runt i blodet. Sedan slocknade jag i ytterligare två timmar.

Efter lunch har det blivit bättre. Jag känner fortfarande smärta i skelettet, men nu är jag pigg och glad. Det råder inga tvivel om att det är så rätt för mig att göra denna detox. Kroppen opponerar sig för att den tror att den behöver ha allt som jag brukar stoppa i mig. Socker. Ostmackor. Mjölk. Smör. Annat livsmedel av tvivelaktig karaktär. Allt det dåliga måendet är inget annat än abstinens.

Jag fick en orolig kommentar om att det inte fungerar att göra en detox och att den vikt jag eventuellt går ner kommer att återkomma så snart jag är klar. Jo, det må hända. Men om jag tänkte så, så vore det helt meningslöst för mig att ändra något. Om jag efter den här detoxen, hur lång den nu blir, återgår till samma gamla vanor, så kommer jag strax att gå upp all bortlämnad vikt. Planen är inte att återgå till gamla vanor. Planen är att göra detta till en livsstil. Av samma anledning som jag vägrar att benämna mina ost-, frukt- och bärjusteringar som “fusk”, så behöver jag bibehålla inställningen att allt detta gör jag för att få beständig förändring. Jag är frisk. Alltså ska jag känna mig frisk. Och jag ska se frisk ut.

Jag ska yoga lite nu, så att blodcirkulationen kommer igång. Sedan ska jag ta ett varmt bad och bara njuta.

Peace out.