Vibrationer

Jag har lagt mig för att sova. Ligger på min vänstra sida och lyser med mobiltelefonens ficklampa så att jag ser att skriva i nattboken. Det är så jag gör varje gång jag akut måste skriva ner några tankar när jag redan har lagt mig. För sängen är ju – som alla vet, en magisk plats där alla bra idéer och smarta tankar uppenbarar sig. Tillsammans med alla grubblerier och allt en glömt att göra. Ligger här och lyssnar på helande toner. Ligger och känner musikens vibrationer i hela kroppen. Det är som om allt gammalt vibreras bort nu.

Klockan blev födelsedag alldeles nyss. Merkurius ska gå ur retrograden (eller hur man nu säger) någon gång under just denna födelsedag. Det sägs att när Merkurius är retrograd så är de rådande energierna lite jävligare och saker går fel i större utsträckning än vanligt. Jag vet inte om jag har lagt märke till något sådant, men jag har de senaste dagarna definitivt känt hur energierna har lyfts och tillvaron överlag har lättat. En skulle kunna se det som att också jag har gått ur retrograden. Nästa gång jag har en ordentlig depp, kan någon påminna mig om att kontrollera vad Merkurius har för sig? Just nu mår jag bättre än på länge. Jag vet att jag är på rätt väg. Lyssnar på vibrationerna bara.

Folk skriver grattis-hälsningar på FB. Jag ler lite grann. Så fina de är, de jag har i min omgivning. Men jag känner inte för att svara precis nu. Just nu är det bara jag och universum. Och musiken. Det är en slags meditation det här också. Olika tonlägen. Olika vibrationer. Allt känns så tydligt i huden. Eller är det i auran det känns? Jag vet inte. Intressant är det hur som helst. Ibland kan jag ligga i sängen och känna hur ljudet från exempelvis en gräsklippare kan få sängen att darra. Jag tycker att det är anmärkningsvärt med tanke på att jag bor på andra våningen.

Det är väldigt behagligt att lyssna på ljud på andra sätt än med hörseln. Dagtid har jag ofta inte tillräckligt med ro för att lyssna med känseln, men på kvällarna lyssnar jag alltid på härlig musik, som ibland känns ända in till skelettet. Jag tycker om hur det liksom pirrar i huden. Ibland hänger vibrationerna kvar länge efter musiken har tystnat. För några veckor sedan gick jag runt i flera dagar med pirrande hud. Det kändes som att det gnistrade om huden, lite som diamanter. Som vampyrer, ni vet! (Vampyrer har förresten själsfränder… Just saying!) Uttrycket “I feel shiny!” kommer från dagarna med gnistrande vampyrkänsla på huden. Nå. Jag tror visserligen att den känslan orsakades av annat än ljud, men det är samma sorts känsla.

Så. Födelsedag. 35. Vibrerande musik. Live long and prosper.