Lösenord
Nu är jag visst en dålig människa, en dålig mamma igen. Det är visst fel av mig att blogga. Det är ytterst negativt att jag uttrycker mina känslor, stolt berättar om mina underbara barn, att jag uppgivet delger min oro över det ena och det andra, att jag försöker bearbeta och ventilera. Det är tydligen så att jag utsätter mina barn för fara och det är väldigt bekymmersamt.
Visst finns det en massa galningar där ute. Kanske är jag bara naiv som antar att det bara är vettiga människor som intresserar sig för min blogg. Är det verkligen så fel att jag berättar om mitt liv, med allt vad det innebär?
Jag har länge funderat på att lösenordsskydda bloggen, se till att det verkligen bara är vettigt folk som läser. Kanske är det läge att göra det nu då. Frågan är bara om jag ska skydda hela bloggen, eller bara inläggen om barnen. Vad tror ni?
11 Comments
Tiina
Det är väl upp till var och en vad man bloggar om.
Finns massor med folk där ute som bloggar om det ena efter det andra. Ta och skydda hela så slipper du människor som är så avundsjuka på att du kan skriva på ett bra sätt läser din blogg
Zutgorak
Personligen tycker jag inte att man ska behöva censurera ig själv bara för att vissa inte gillar att man visar hur dåligt vissa saker sköts. Att sedan försöka maskera det som oro för barnen är bara ren och skär feghet.
Om en journalist skriver en anektdot om sitt barn, ska även då oro uttryckas? Nej, jag tror inte det. Jag tror inte heller att missförhållanden som råder bara ska sopas under mattan, speciellt inte som det gäller barn, oavsett barnets ålder.
Kräv att få veta var oron kommer ifrån och vad den grundas på och ta inga små dåliga och svävande undanflykter som godtagbart.
I grund och botten skulle man kunna kalla det här censur meddelst emotionell utpressning och det är INTE ok.
Jonna
Jaha, så nu har folk börjat bli obekväma med din sanning också. Varför är jag inte förvånad. Det är ju så enkelt att skylla på alla andra. Jag tror bara det är en rädsla för din stryka att du vågar vara öppen med vem du är och vad som händer och sker och att du står för det.
Det finns ingenting i din blogg som utsätter barnen för fara.
Johanna
Jag håller med de andra!
Du ska inte behöva censurera pga någon annans rädsla för verkligheten. Absolut inte!
De som har problem med ditt skrivande får helt enkelt söka hjälp med sina problem!
mamma
Vad du skriver om har väl fan ingen med att göra!!! Blir ju förbannad, på din blogg FÅR du skriva precis det du vill, om känslor, barn, ja allt du själv vill. Än så länge har väl vi yttrandefrihet i Sverige! OCH dina barn skadas inte av det du skriver!!! Kör hårt gumman och ignorera den/dem personer som hoppar på dig, kramar <3
Emil Isberg
Censur för barnens skull är nästan aldrig för barnens skull utan för att man tycker att det som står är obekvämt för en själv. När man inte kan argumentera mot det som sägs angriper man gärna sättet det sägs på.
Jag tycker att du ska fortsätta som tidigare. Du är en bra mamma som ställer dina barns väl och ve i första rummet. Det syns i dina texter.
Britt-Marie
Vik inte undan!!! Bloggen är din. Där skriver du om precis vad du vill! Vad har du skrivit där som kan skada dina barn?! Jag förstår inte…
Jag vet, av andra bloggar jag kikat på, att det kan förekomma både det ena och det andra. Elakheter utan gräns bland annat. Men sådana kommentarer går väl att ta bort?Om man råkar ut för det. Galna människor kommer vi nog aldrig helt undan, de finns lite varstans. Tyvärr.
Men ge inte upp det som är ditt och det som är din rättighet för det!
mamma
Jag blir så förbannad över personer som ska klanka ned på andra, hur och vad dem skriver om på sina blogg! Det är väl upp till var och en vad man skriver, det är ju en privat sida. Vad spelar det för roll om någon “snor” en privat bild, dom är harmlösa iaf i ditt fall. Det jag vet med säkerhet är att mina barnbarn har en underbar mamma som verkligen ger dem massor av kärlek och omtanke, dom är ju hennes liv, dom har också en kanon bra bonuspappa, detta gör att dom har en väldigt trygg HEMMA MILJÖ <3 Trots att du Kirsi i perioder mår sämre i din sjukdom, har du alltid ork med barnen och dom kommer i första hand! Kramar i massor
Britt-Marie
Det är nog på det viset också, att lämnar man ut sig själv, sin nära och kära via en blogg till
allmän beskådan, så får man kanske räkna med att man råkar ut för respons av olika slag,
även sådan som man inte tycker om, och som gör en illa till mods. Det är risken med bloggandet. Är det inte så? Vet man med sig att man är väldigt känslig och att man har svårt att klara av kritik, och kanske till och med elaka påhopp, bör man kanske återgå till det gamla sättet att “blogga”, jag menar att skriva dagbok. En riktig dagbok, med papper och penna. Det gör jag själv, det har jag gjort i hela mitt liv. Jag tror inte att jag skulle klara av att lämna ut mig på en blogg. Jag skulle antagligen må oerhört dåligt om jag fick elaka kommentarer och synpunkter på det jag skriver. Jag skulle bli osäker och tvivlande på mig själv. Man kanske ska ha integritet,
behålla det viktigaste, det känsligaste för sig själv…
Jag har läst bloggar där folk varit oerhört elaka i sina kommentarer. Man drar sig inte ens för att vara elak, hänsynslös, och rent ut sagt för jävlig, när det gäller cancersjuka personers bloggar!
Till och med döende får ovett och skäll och väldigt elaka kommentarer. Det är hemskt, minst sagt, hur vi människor behandlar varandra! Vart är vi egentligen på väg…
Du har alll rätt att skriva precis vad du vill på din egen blogg, men kom ihåg att du aldrig kan gå
fri från inlägg som sårar dig! Om du inte klarar det, ja, då är det kanske en lösning att skaffa lösenord…..
Leena Kivioja
Bry dig inte om vad andra säger. Gör som du själv vill……de som ej vill läsa de ska låta bli!! Man måste ju få skriva det man vill ventilera osv.
Kram
Pingback: