Julfirande del 1 avklarat

Och det helt utan panikande! Jag var riktigt orolig för att inte klara av att vistas bland folk, speciellt inte med tanke på hur dåligt jag har mått hela dagen. Tröttheten har givetvis varit genomgående hela dagen, hostan likaså, men annars var kvällen lugn och jättetrevlig. Skönt det, nu vågar jag ju tro lite på att jag överlever morgondagen också.

Fina julklappar fick vi med. Sonen fick en xbox-kontroll med nå tillbehör och dottern fick ett pysselset och en one-piece (information om dessa modesplagg finns bl.a. på sparkdrakt.se). Jag ock älskling fick ett presentkort till coolstuff.se, två snygga marimekkoskålar och två muggar till vår Rörstrandssamling. 🙂 Perfekt. Tack så mycket!

Såhär mitt i detta nyfunna underbara lugn har jag bestämt mig för att julskinkan i detta hushåll inte ska lagas förrän på söndag. Jag har ingen som helst lust att börja med dryga fyra timmars tillagning varken nu, imorgon bitti eller imorgon kväll när vi kommit hem igen. Vilken befrielse. Meeeen, sen så är det ju så att det inte får vara FÖR lugnt. Naturligtvis inte. Vad är jag för idiot som bara byter ut ett orosmoment mot ett annat?

Problemet denna gången är julklapparna till ungarna. När jag satt här och gjorde i ordning de beställda skattkartorna och gick runt och gömde klapparna upptäckte jag att vi har ju BARA köpt 5 klappar var till ungarna! Jovisst, vi bestämde ju att vi inte skulle lägga så mycket pengar på julklappar, inte köpa så mycket skräp som bara blir liggande i något hörn ändå. Men bara fem klappar var? Är inte det lite för lite ändå? Jag tror att det är alldeles för lite och nu har jag extrema skuldkänslor över det. 😐 Suck. De fick två var hos älsklings familj idag och de kommer att få en bunt hos min familj imorgon, men vi som föräldrar borde väl ändå ha lagt mer krut i lådan liksom? Är det inte så? Vavava?

Herrejösses. Jag håller på att bli galen. Helt på riktigt! Varför kan jag inte bara släppa saker? Varför är det så svårt att hindra en sak att växa från en pytteärta till 7 ton ärtsoppa? Alla hjärnspöken är på hugget igen och trissar upp varann. Bara för att jag skrev att det var lugnt. 😐