Fika och fest

Har man inte kunnat somna om efter 35 minuters försök så är det dags att stiga upp. Oavsett om klockan är halv 6 en söndagmorgon eller inte. Tankarna är alldeles för många och den begynnande ångesten i bröstet är inte trevlig.

Jag skulle mycket hellre stanna kvar på igår. Det var en bra lördag. Jag och ungarna hämtade upp mormor och åkte på safari lite överallt. Till Möklinta på 50-års kalas, och när vi ändå var åt den hållet så var det lika bra att svänga förbi hos syrran i Säter också. Då fanns det inget att panikas över och allt var bara bra. Jag blev förvånad över att jag inte en enda gång panikade över att vara i en (om än liten) folksamling. Men det är väl lite annorlunda med släkt kanske, det är så mycket tryggare med dem.

Mycket god fika blev det. Och jag tror att både moster med familj och syrran med karl uppskattade vårt besök. Jag hoppas att syrran blev lite gladare av att vi var där och härjade en stund. Jag tror också att både mormor och ungarna var glada över vårt lördagsresande. Jag hade roligt iaf! 🙂 Mamma verkade också tycka att jag gjort något riktigt bra. När jag väl fick liv i min döda telefon så visade det sig att hon hade skickat ett urgulligt sms. Jag är tydligen inte så dålig som jag tror mig vara. Det känns skönt att få en sån ärlig bekräftelse på att även jag duger. 🙂 Lite värre var det när vi väl kom hem och det framkom hur “extremt” mycket bensin det hade gått åt. Suck.

Det var bra igår. Hela dagen. Idag, inte så mycket. Vi ska åka och fira pappa ikväll och jag vet redan nu att det kommer att bli en jävla kamp att bara komma ut.

Är det för tidigt att släpa fram julgrejerna nu?