Listan

För ett par veckor sedan, när tankarna störde min sömn, skrev jag en lista på de händelser jag anser har bidragit till att min “ryggsäck” blivit så stor, tung och bara ohanterlig. Händelser och orsaker som jag nu måste bearbeta och lägga bakom mig för att kunna fortsätta leva.

Idag på reikin började vi gå igenom denna lista och jag vill påstå att jag blev riktigt besviken. För det första så hann vi bara gå igenom de två första punkterna. 1984 och 1985-1987. Det blev så många sidospår av dessa årtal, så vi hann helt enkelt inte med mer. Jag som trodde att vi nog skulle hinna igenom halva mitt liv iaf. För det andra, så grät jag inte en enda gång. 😐 Vad var det om då? Jag som hade förberett mig på att storgråta hela sessionen. Kanske var det just därför jag inte grät? Eller satt jag och tryckte in alla känslor igen? För inte kände jag mig nämnvärt ledsen eller arg heller. Kanske har jag bara lagt dessa år bakom mig ändå?

Nå. Jag fick bekräftelse på att de tankar jag haft om att det inte alls är konstigt att jag beter mig på vissa sätt i vissa situationer. Jag fick också hemläxa. Jag ska läsa igenom våra anteckningar från sessionen tillsammans med någon, samt skriva en lista på de egenskaper jag tycker att jag som mamma ska ha. Så… syrran eller älsklingen? Någon av dem ska få nöjet att gå igenom detta med mig. Vem vet jag inte ännu. 😉