Torsdagsmys

Nu har jag haft en dryg vecka av väldigt bra och glada dagar. Underbart! Vilken frihet. 🙂 Nog skulle jag kunna vänja mig vid att leva utan skuld, ångest, oro och annat skräp som alltid trycker på. Övergången till bra dagar gick av sig självt, men själva vågen har underhållits av positiva händelser av olika slag.

Typ nio dagar av välmående. Det är mycket det. Även om jag känner att luften sakta pyser ur, så har jag nu en riktig förhoppning om att saker äntligen rör sig mot det bättre (utan att backa så jävligt vid varje framsteg).

Efter ett möte på jobbet förra veckan blev jag påmind över vilken härlig arbetsplats och vilka underbara jobbarkompisar jag har. De är så mån om att jag ska må bättre och snart kunna komma tillbaka till jobbet. Tack alla ni. 🙂

I måndags gick avstämningsmötet med försäkringskassan riktigt bra. Jag behövde knappt säga två ord, utan alla var väl överens om hur min sjukskrivning och rehabilitering ska gå till framöver. Härligt. Det tog bort en handfull med orosmoment. Nu ska jag bara vänta på att få en tid till psykiatrin där någon förhoppningsvis kan peka mig åt rätt håll.

Mitt i all iver kring braigheterna med jobbet och försäkringskassan och mediciner, så bokade jag en resa till Grekland. Javisst! Jag och Internetlina ska hälsa på syster i augusti. Det ska bli fint med lite utlandsluft. 🙂

Under några dagar på vägen upp mot denna topp jag befinner mig i nu, skrapade jag fram allt mod jag hittade, bjöd över en vännina på fika och tog upp ett riktigt känsligt ämne. Under senaste reiki-sessionen fick jag en känslovåg över mig när jag insåg att jag helt automatiskt förknippar fragment ur ett tidigare förhållande med mitt nuvarande. Det var lite kusligt att på ett så medvetet sätt beskåda det. Här kom tanken på en aktuell situation, där förknippade jag den med en tidigare erfarenhet, magen sa ifrån, kroppen gillade inte minnet av det förgångna, jag blev ledsen och upprörd, där försvann känslan, där gick allting över…

Nå, jag ska berätta mer om reiki-sessionerna i ett eget inlägg sen. Efter att ha fått det klart för mig att flera år gamla händelser fortfarande dikterar mitt liv, så ville jag prata med denna vännina. Hon har, liksom jag, levt i ett våldsamt förhållande och blivit misshandlad av sin sambo. På hennes sätt att vara och på den lycka som strålar från henne, så gissar jag att hon har kunnat bearbeta sina erfarenheter och kunnat lägga allt det dåliga bakom sig. Jag behövde få veta hur man gör det. Det var en jobbig kväll, men jag är stolt över att jag vågade. Jag är tacksam över att hon delade med sig. Tänk vilka fina vänner jag har! 🙂

Som en avslutning på en fin vecka med barnen ville jag göra något kul. Så jag styrde bilen mot Dalarna (där trollen bor!), mot min fristad i Säter. Var kan man ha kul om inte på ett ställe där allting automatiskt är lugnt och fint. Det är dessutom på lagom avstånd, det är en bit att åka, så det är roligt och spännande i bilen, men inte så långt bort att det blir tråkigt att sitta still.

På hemvägen åkte vi förbi Avesta och tittade på dalahästen. Ungarna skojade till det vid poserandet till de “obligatoriska” bilderna och härjade runt lite med att spela in tokigheter. Vi tog vägen förbi stranden också och doppade tårna i kvällssolen. Det var en underbar dag.

Jag har lite fler bilder på facebook, så titta där! 🙂