Nya favoriter

För ett tag sedan hittade jag min nya favoritblogg i Språkkonsulternas Pratbubblor. Via den bloggen hittade jag min alldeles nya favorit, Linneas Språkblogg med en språkkalender.

Jag sitter här och ler medan jag läser underbara debatter om språk och dess bruk. Det är skönt att bara vandra bort till den värld där folk delar med sig av sina iakttagelser och kunskap, diskuterar de regler och undantag som finns. De stavar dessutom rätt och skriver ut hela ord!

Titta här bara:
linneahanell.wordpress.com/2010/12/03/3-afrikaans

Sakta inser jag att den känsla jag upplever är… Kärlek, jag hittar ingen bättre beskrivning än kärlek. Jag älskar språk, och grammatik. Och jag älskar REGLER. Språk är regler och struktur. Det är en sån härlig ordning i språk. Ordning, inte kaos.

Att sitta och läsa texter som denna ger mig ro. Det är så avstressande. Ord är lugnande och fina att se och känna på. Språk är imponerade.

Att jag aldrig tänkt på hur mäktigt till exempel finskan är. Det är mitt modersmål, men jag har aldrig reflekterat över hur rikt språket är. Tänk att man kan säga en mening med ett enda ord:

Finskan har en tendens att klistra ihop flera beståndsdelar och på så sätt bygga långa ord. Det kallas att det är agglutinerande (jämför engelskans glue, ‘lim’ så sätter det sig nog). Nationalencyklopedin tar upp ordet taloissammekin som består av morfemen talo som betyder ‘hus’, i som är en pluraländelse, ssa som är en kasusändelse som betyder ‘i’, mme som motsvarar ägarpronomenet ‘vår’, samt ändelsen kin som betyder ‘även’. Vad blir då detta? Jo: ordet ‘även i våra hus’ (när man nu har användning för detta nätta ord).

Det ovan var alltså ett citat från lucka nr 6 i Linneas språkkalender.

Visst är det spännande? 😀

Dagens favorit: Eliza Doolittle – Pack up