Snabba stormar

Ibland är ilska det bästa sättet att döva andra känslor. Jag har lärt mig att de flesta känslor uppenbarar sig alldeles för snabbt. Oftast är de också ovälkomna. Ändå ska de envist tränga sig på.

Det var inte alltför länge sen jag fick leva i ett härligt lugn. Hoppades att lugnet skulle stanna kvar lite längre, men förvirringen knackade på. Jag tvekade, men öppnade ändå dörren. Nyfikenheten och förhoppningen var starkare. Som vanligt. Jag visste inte att förvirringen skulle ha med sig en påse lycka och en korg med njutning och tillfredställelse. Jag visste dock att lugnet skulle följa med förvirringen hem. Jag visste också att det skulle lämna mig med enbart längtan.

Jag tackar nu ilskan för att den kom. Lika plötslig och oönskad som allt annat. Men jag tackar den och hoppas att den hjälper mig att få hem lugnet igen.

Dagens favorit: Anouk – Nobody’s wife