Något helt annat

Har en känsla av att jag återigen befinner mig i något slags tomrum. Jag har inga, eller rättare sagt- få, knepiga funderingar och konstiga känslor som ränner runt i labyrinten. Det är tyst. Lugnt och tomt. Konstigt. Jag är van vid att längta och fundera, fantisera och sakna. Nu är det kusligt stilla. Rätt skönt ändå.

Undrar om det inte beror på att regeringen äntligen har förstått att jag inte har något liv. Eller om den bestämt att jag får ha tjänsteledigt på obestämt tid. Som vanligt, jag vet inte. 🙂

Funderade på det här med vanor. Kan vara det som orsakar tomheten. På senare tid har en hel del vanor i mitt liv ändrats, mer eller mindre frivilligt. Jag har ingen tv och ingen internet längre. Inte ett dugg frivilligt. Tv:n saknar jag inte och uppkopplingen kommer så småningom. Hah. Det här kommer inte att publiceras förrän jag får tillbaka min lina. Guuu så trist. Undrar var mitt USB-minne är…

Jag tror att jag har slutat röka på riktigt nu. Än ska jag inte påstå det på fullaste allvar, men jag har varit rökfri i över tre veckor, trots fester och annat folk som röker *lite stolt* Jag snusar istället. 😀 Att jag inte röker är inte en fullständigt frivillig förändring. Låg i sängen och kunde inte sova en söndag natt. Hade ett helt paket kvar efter helgen och filosoferade om att kunna kalla mig för icke-rökare och funderade lite på om jag skulle lägga av efter paketet. Nå. På lunchen under måndagen nämnde jag för killarna på jobbet att jag nog skulle sluta på ordentligt. Responsen på den kommentaren var gapskratt. Jahaja! 😐 Jag SKA sluta efter paketet! *morr* Och sen dess har jag inte rökt. Inte heller har det vart så svårt att låta bli som förut. Kan visserligen bero på snusandet, men ändå!

Under hela förra veckan hade jag inget kaffe hemma. Jag brydde mig inte om att köpa nytt förrn på lördagen heller. Jag satt alltså här på morgnarna och drack te! Te! Som inte är kaffe! Jag… utan kaffe på morgonen… konstigt… frivilligt…

Jag ska börja gymma! Jag och syrran planerar (planerade?) att börja med det denna vecka. Nu är det redan fredag och vi har inte kommit iväg ännu. Jag börjar få lite abstinens! Jag vill bara iväg och gymma! Jag behöver det! Jag vet inte varför. Jag som har som motto att jag endast ägnar mig åt en sorts fysisk ansträngning. Jodå. jag har kollat om jag har feber, och det hade jag inte. Jag har en massa energi i mig som jag behöver bli av med. De senaste gångerna jag har vart i stugan har jag härjat med ved. Flyttat, kastat och släpat. Det kändes skönt!

Jag har färgat håret. Det har jag inte gjort sen innan jag blev gravid med lillgubben. Har ju tyckt att hårfärgning är onödigt slöseri med pengar, men igår när jag var och shoppade skor, så råkade jag bara hitta en kjol, en väska och lite hårfärg också. 🙂 Sådådå. Då var det bara att ringa till syster som har lite koll på det här med hur man gör typiska tjejgrejer. Jag kan inte sånt heller, det var inte länge sen jag lärde mig att sminka mig. (Och jo, det ryktas om att jag förmodligen är mer kille än tjej. Att jag sen har livmoder, tuttar och mitt favoritplagg är kjol har mindre betydelse 😐 ) Nå, syster kom och färgade mitt hår. Brunt är det fortfarande, lite mörkare och mycket jämnare, men brunt. Hon påstår att det inte syns. Det gör det visst! Hur bra som helst! Ingen har märkt, så det kan hända att det inte syns. Men men, huvudsaken är att jag vet att jag har färgat håret. Får mig att känna mig en millimeter finare än i naturligt tillstånd. 🙂

Fick frågan om jag håller på att byta stil. Eh…näe…verkar det så? Ja, var svaret. Ingen vidare utveckling på den kommentaren fick jag fast jag undrade. Det var så jag ville starta ett förhör med ficklampa i ögonen. Jag vill ju veta vad den frågan baserades på! Nu när jag har tänkt efter, så har han ju rätt. Det har varit rätt omedvetet, men jag håller nog på att förändras…

Det är tomt, och jag förändras… 30-årskris, desperat längtan efter pojkvän, kärringsjuka… vad det nu är, så är det så skönt! Det känns som att jag lever, fast jag inte har något liv!

Dagens favorit: Whitesnake – Here i go again on my own