Carpe Diem

Åhh! En sån härlig dag! 😀 Jag är helt inne i mitt eget lilla lyckorus. Hög på endorfiner. 😉 Jag som trodde att höjdpunkten av åldersnojan skulle komma idag, men inte då! 🙂 Inte ens om jag försöker… 27… 27… Usch! 27… Tvärgammal… Nope! Funkar inte. Är inte alls deprimerad över att siffran har klättrat upp ett steg. Det är just det det är. En siffra. 27 år ung.

Magin gjorde inte sitt jobb. Jag har fortfarande inte hittat nån att vara förälskad i. Men det gör inget. Jag älskar att vara singel! Har roat mig halva dagen med att njuta av utsikten när puddingen till vaktmästare på jobbet åker förbi med sin moppe. 😉 Hade jag inte vart singel så hade jag ju fått ha skuldkänslor för det… Undrar just vad han heter… One of these days ska jag skutta framför den där moppen och fråga honom. 😉

Syster hade sin studenfest i lördags. Partaj var det, och de flesta (inklusive undertecknad) inte ens i närheten av nyktra. Jag borde kanske ha dåligt samvete med tanke på det stackars lammköttet jag roade mig med… Eller åtminstone oroa mig för skvallret som med all säkerhet sprids från de som bevittnade början på roandet (det borde visserligen vara i full gång redan). Men nej. Av någon oförklarlig anledning berör det mig inte. Kanske har singelheten ändå fått mig lite känslokall…? Eller så har jag bara insett att jag är en stor flicka och vet exakt (eller på ett ungefär 😉 ) vad jag sysslar med. Nykter eller inte.

Jag är tjock. Ofta funderar jag på alla komplex jag har och hur jag skulle vilja se ut. Lite så på det stället, lite så på det andra stället. Lite mer här och lite mindre där. Bort med det och lägg till det. Nej. Inte heller det berör mig idag. Kan visserligen bero på vaktmästarpuddingens fina leende varje gång han åker förbi, men jag tror mer på att innerst inne tycker jag inte att det är så viktigt. Vore det det, så skulle jag göra något åt saken, eller hur? Så. Jag har bilringar. Jag har eksem och celluliter. Jag har finnar och stora ögonbryn. Jag har risigt hår och hängiga tuttar. Så? För en gångs skulle sitter jag här och känner att det är helt okej!

Det är ingen som har firat mig idag. Nej, jag hade inte räknat med det heller. Men om jag inte vore så lyrisk, av vilken konstig anledning det nu är, så hade jag varit ledsen för det. Jag är inte det. Några i min familj har grattat och jag tvingade killarna på jobbet att äta bullarna som jag med stor möda bakade igår. Bullbak i 35 graders värme och med bakfylla är ingen höjdare kan jag tala om. 😉 Men det gör inget. Jag är så nöjd idag ändå!

Jag borde vara stressad och må dåligt över att det är stökigt här hemma, att jag inte har fått iordning. Kartonger överallt. Skräp överallt. Disken ligger i diskhon. Halvfulla kaffemuggar står lite här och var. Inga rena glas. Tvätten från förra veckan ligger fortfarande på sängen och väntar på att bli vikt. Det borde störa mig även idag. Det gör det inte. Dels så vet jag att min födelsedagspresent är att det blir ordning på hushållet. Dels har jag en god vän att tacka för det. Han sa igår: “Kirsi, du har inte nyss flyttat in. Det är bara såhär du är, och du kommer inte att ändra dig.” Han sa det med en sån värme och förståelse att jag inte riktigt vet om jag ska gråta eller inte när jag tänker på det. Nu vet jag ju inte om det verkligen var menat som en pik, men han är den första som verkar acceptera att jag är lite slarvig. 🙂

Ska jag berätta vad jag egentligen gör nu? Medan jag skriver…. har för övrigt hållit på med det här inlägget i två timmar nu… Jag går runt här och diskuterar med mig själv vad jag ska skriva om. 😀 Borde ju skämmas… Men vad sjutton! Vem ska man fråga och få bra svar om inte sig själv 😉 Så gör jag jämt… Japps. Skvatt galen! Och damn proud of it! 😉

Nej… idag mår jag bra!

Dagens favorit: The rasmus – No fear, Alphaville – Forever young